Läkarbesök -Mycket känslor ger långt inlägg.
Idag var det dags för det årliga läkarbesöket för diabetesen. Jag blir alltid överdrivet nervös från det att kallelsen kommer till det att besöket äger rum (cirka en månad efter kallelsen). Jag tycker att det är riktigt läskigt att kroppen och dess organ kollas upp och jag tror alltid att jag ska få besked om att kroppen håller på att falla ihop på grund av min diabetes, jag har ju ändå dragits med den boven i 16 år. Det är såklart alldeles fantastiskt att vi går på årliga kontroller så att åtgärder kan sättas in i de allra tidigaste skeden av följdsjukdomar! Men nervositeten för att hitta något fel finns där lik förbannat.
Men jag möttes av den gladaste pricken till läkare som direkt sa att hon inte var farlig, utan snäll (när hon förstod hur extremt nervös jag var). Så redan där kändes allt lite bättre. :) Och allt såg fint ut. Det hade jag inte förväntat mig med min uppbyggda panik om att jag skulle få besked om tex njursvikt, nervpåverkan och allt jag har stressat upp mig över ;) Alltså jag vet att jag är barnsligt löjlig innan läkarbesöken...
Förra året hade jag lite protein i urinet (kan bero på mycket men också på att njurarna börjar tagit skada och läcker). Och det där har gnagit i mig så mycket och jag har haft oro kring det, då jag absolut inte vill ha påverkan på mina njurar med skräckscenario att det slutar med dialys flera gånger i veckan.
Hos läkaren går man igenom blodprov på blodstatus, infektion, njurar, blodfetter, vätskebalans, blodsocker, HbA1c, sköldkörteln och ett urinprov där man kan se om njurarna läcker ut äggvita. Sen kollar läkaren känsel och blodtillförsel i fötterna, kollar vikt och blodtryck och lyssnar på hjärta och lungor. Men allt var fint, normalt, inga avvikelser. Ööh, jaha? Så det här har jag gått och oroat mig inför... Men jag är jätteglad! Fick verkligen nytt hopp om att det är fantastisk värt att fortsätta hålla bra blodsocker och kämpa! Oavsett vad proteinet förra året kom ifrån så var det inte där nu och oavsett om det var diabetesrelaterat eller ej så lönar det sig att ha bra blodsocker, för då mår alla organ i kroppen bra!
Så även om det känns tråkigt och torftigt att kämpa med doser, blodsocker och kost så är det totalt värt det i det långa loppet. Jag ska kämpa med att behålla min kropp ren och fräsch från komlikationer så länge det bara är möjligt. Men man kan aldrig göra mer än att försöka, vissa perioder är för knepiga för att ordna upp men då är det bara att ta nya tag så snart man har ork! =)
Tänk så stor skillnad det är på olika läkare, elaka & griniga gör att man bara faller ännu djupare ner i sina dåliga vanor då allt känns ännu mer värdelöst efteråt men snälla & positiva läkare ger nytt hopp om framtiden och kämparglöd! Tråkigt bara att detta var en tillfällig läkare dom hade på diabetesmottagningen, vill ha henne jämt :)
HbA1c, långtidsvärdet, var idag 47 (5,5) och det känns som en bra nivå :)
Diabetesvården har gått frammåt och vi har idag en jättebra vård tack vare teknik och forskning. Och jag inser det nu när jag haft diabetes i 16 år och kroppen ändå klarar av det. Vi har i dagsläget bättre prognos och komplikationerna kan förebyggas betydligt bättre idag än tidigare. Härlig insikt jag fått idag! :)
